Nämen, hörrni, vad är det här?
Ska jag nu tvingas sabla ner nåt igen? Nåt hajpat? Nåt hyllat? Men femma i betyg i SvD? Succéserien?
Ja, för bövelen!
För det är ju för uselt, SVT:s serie Vår tid är nu, alltså.
Vad har vi? Jo, vi har den vanliga kackiga svenska såpadialogen i en vidrig allians med den vanliga svenska såpaintrigen som inte ändrats sen Rederiets dagar. Fast här är det inte ett rederi, eller ett varuhus utan en restaurang. Djurgårdskällaren.
Gudars skymning & ta er för pannan, gott folk.
”Vad som är bäst för restaurangen kanske inte är bäst för min familj.”
Uh-oh.
Sagt med precis rätt darr på stämman av Suzanne Reuter, den svenska såpans grande old lady.
Nej, nej, nej!
Det där schmacket ska ni inte se på för då kan jag garantera att era hjärnor kommer att ruttna. Se istället Barry Lyndon om ni vill ha intriger och skit, fast med estetisk fingertoppskänsla, den finns just nu på Netflix.
Manier och poesi 