Kväll

Promenad längs den frysta stranden,
där du för länge sen värmdes av sanden

Nu är det kväll, vinter och stjärnklart
det lätta ljusblå knappt förnimbart

En enkel melodi, en spröd stämma
är just den här kvällen ditt enda hemma

Att leva här, med er, med sorgen och vreden
tårarna spillda på den ofruktbara, själsliga heden

Med en ständig längtan till det svarta, lena
som lovar att lösa smärtan, rena

Det klyver mig i två, den ena stirrar ständigt bakåt,
den andra vill aldrig sluta gå

Kommentarer inaktiverade.