Frågan, frågan
frågan…
Låt mig förklara.
Frågan borde
skulle kunna ställas
utan tvivel rakt upp
som ett mjölkpaket på bordet
utan att den får
liksom spill-glutta på
svaret, rinna ut ur
sin frågeomslutningsbehållare
fast det är trångt och
ganska tråkigt i en
sådan förpackning som
inte läcker.
Det är orättvist!
Frågor ska vara fria
och stå i fönstret
för att få lite ljus
och lite mindre
långtråkigt!
I solen? Nej, nej, nej!
Åter: Nej!
Och: Basta!
Där, just där,
smälter den
förtvinar och
torkar ut som
en hortensia
i söderläge.
Blott en pöl på stengolvet
som en flisa is
från frysen som
lossnar när du
tar ut glassen för
att tänka på den
där frågan du daltar med
och egentligen
borde kunna vilja skulle
ställa mig vid för att mäta
eller nåt.
Återstår: släpp den
på soffan att glo
tischan glipar över magen
Glosögd glutta
på TV och hänga
med sin polare
den avlagda idén.
Manier och poesi 