Det stinker

Om vi går tillbaka fem, till och med tio år, hur många debuterande svenska poeter recenseras i snar följd efter recensionsdatum i SvD, DN, Expressen och Aftonbladet?

Knappt nån. (Agnes Gerner?) Egentligen är det fantastiskt att så sker med Jenny Högströms En liten bok om kött och chark om det inte vore för en liten detalj, nämligen att Jenny Högström är mångårig kritiker av inte minst poesi i Expressen, med, gissar jag, polare på alla stora kulturredaktionerna i STHLM.

Vi har nu alltså kommit därhän att kulturredaktionerna väljer ut de sina till att bli recenserade i ett klimat då nästan inga debuterande poeter recenseras alls. Det är så korrupt att det stinker, några andra ord går inte att använda.

NB: I sak har jag inget emot vare sig JH eller hennes diktsamling, som verkar okej men inte suverän.

Annonser

5 responses to “Det stinker

  1. Nu är jag ju vän med recensenten i fråga och därför ”jävig”, men för det första: jag vet att anledningen att han tiggde till sig en förstadagsrecension var att han tyckte diktsamlingen var så fruktansvärt bra att han blev däckad av den – han t.o.m gav mig sitt andra exemplar så att jag kunde läsa och säga ifall den verkligen är så bra eller ifall han hajpat upp sig, ett verklighetskorrelat. Jag tycker också den är väldigt, väldigt bra.
    För det andra: I ett litet litteraturland som Sverige vore det orimligt att upprätthålla en recensionsetik som går ut på att man aldrig får ha träffat personen vars verk man recenserar. Ifall man vill skriva om poesi så måste man ju i princip hålla sig hemma och skaffa sig en vänkrets med människor helt ointresserade av poesi, annars riskerar man att decimera den redan lilla skörd av svensk samtidspoesi som man kan recensera.
    För det tredje: Det är väl knappast något NYTT att man recenserar personer man känner: inom marginaliserade konstuttryck bildas ibland rörelser, strömningar, människor som gillar liknande grejer samtalar och vidareutvecklar sin estetik, en del blir kritiker, en del blir konstnärer, och som kritiker så vill man lyfta fram det man tycker är bra.

    Det är väl bra med ”gubbgnäll” ibland men här håller jag verkligen inte med din ståndpunkt.

    • Tack för synpunkterna, Sofia! Men du drar alltför långtgående slutsatser om vad jag tycker och inte tycker, dvs. du lägger ord i munnen på mig. Klart att det kan bli så att bekanta recenserar varandra, för ja, det är en liten scen. Och märk väl att jag inte vänder mig direkt mot din kompis (Victor Malm) som recenserade (positivt) i Expressen. Min kommentar hadlade om att boken fick förstadagsrecensioner i SAMTLIGA stora dagstidingar. (Flertalet var svala, skulle vilja påstå ett blandat mottagande. Så att skälet skulle ha varit att alla, likt VM, tjatade sig till en recension, tror jag inte på.) Som sagt, kan inte påminna mig att det hänt speciellt många poesidebuter de senaste femton åren. Knappt någon alls.

  2. Ah okej, jag hade faktiskt missat att hon fått förstdagsrec i många dagstidningar – sommarfrånvaro från nätet – och eftersom du nämnde expressen drog jag väl mina slutsatser därifrån. Det är möjligt att den uppmärksammas delvis på grund av att hon är vän med kulturmänniskor, men jag tycker fortfarande att det är märkligt att kalla det korrupt och utmåla det som en samtidens tecken på förfall – ”kommit därhän” – eftersom det knappast är något vare sig nytt eller specifikt svenskt fenomen att kritiker lyfter fram poeter de också hänger med. MEN jag antar att vi håller med varandra i sak, att fler poesidebuter, eller poesiböcker från mindre förlag, borde få förstadagsrecensioner (eller recensioner övh).

    • Tycker att det var bra att du gav mig lite perspektiv : )

      (För du har rätt: jag överreagerade, gav mig hän åt någon slags bitterhet påeldad av konspiratoriskt tänkande. Inte bra. Vill dock inte ta bort inlägget pga ngn slags perverterad autencitetssträvan…)

      Yes, låt oss hålla med varandra om att det vore super om fler diktsamlingar kunde recenceras i den omfattningen. Och nu borde jag verkligen läsa diktsamlingen i fråga för att bilda mig en egen uppfattning.

      Såg att du fjällvandrat i sommar, kul! (Det gjorde jag mkt pre-barn.) Var gick ni?

      • Ja, läs den!
        Vi var faktiskt på Island, campade vid Skaftafell i Vatnajökulls nationalpark och gjorde några dagsvandringar upp på fjället där. Dessvärre var det nästan konstant regn och dimma så man såg inte så mycket – men när det klarnade upp en kväll var det magnifikt. Sen vandrade vi också kortare turer på västra Island, till olika varma källor. Tänkte nog vandra i norra Sverige nästa år! Island var häftigt men lite för mycket turister…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s