Kvällsdikt

Ett års hårt arbete
och du håller det i din hand

en plastpåse med torra smulor
och hårda ostkanter

Ingen ber dig
heller
att gå ner till kanalen

Ingen ber nånsin för dig

Men du ber
heller
aldrig om lov

När du låter din kärlek
strös för vinden
till livet

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s