502. Min son, poeten

Pappa, jag älskar dig mer än mamma. Du liksom behöver det, därför att du tror att du är det sista grässtrået.

Inte är det sista, eller som det sista, utan tror att du är. Redan ser han rakt igenom mig…

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s