593. Hinryckt

Pingst, alltid en annandag,
morrkavre hellulejävulia.

Ord ryckta från mina revben
av hin himself; a pulled man.

Flyg mig i halsen, i härvan av
brustna drömfibrer.

Gnag mig ren, mina brunsvarta
småvänner.

Replikera er i mig; bind era lustar
likt kedjor kring mitt vita, hårda.

Fäst är jag redan,
vid det här klotet som stormar fram,
ryckt från vettet.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s