663. Jag är här och borta

Jag vill spika fast mig i dig
mitt liv, sitta fast i det virket
tills det sköljs ut till havs
tills det krängts av stormarna
tills det torkat och spruckit i solen
tills det slipats lent
tills det kastats upp på en strand
och någon
tar med det hem och bygger
ett bord av mig, kring vilket
en familjs liv levs.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s