Jag tittar ner i pölen utomhus,
och i vattenångans dans ser jag
mig själv.
Hur jag är ett stillastående vatten,
hur det sköna som förflyktigas
är min längtan.
Hur jag bara skulle bli en liten pöl
om jag rann ut ur mig själv.
Något att kliva över,
för att inte blöta ner fötterna.
