238. Gästpoet: Arsenij Tarkovskij

Snott från från Poetry:s juninummer.

To Poems

My poems: fledglings, heirs,
Plaintiffs and executors,
The silent ones, the loud,
The humble and the proud.

As soon as the shovel of time
Threw me onto the potter’s wheel—
Myself without kith or kin—
I grew beneath the hand, a miracle.

Something stretched out my long neck
And hollowed round my soul
And marked on my back
Legends of flowers and leaves.

I stoked the birch in the fire
As Daniel commanded
And blessed my red temper
Until I spoke as a prophet.

I had long been the earth—
Arid, ochre, forlorn since birth—
But you fell on my chest by chance
From beaks of birds, from eyes of grass.

Av Arsenij Tarkovskij, översättningen gjord av Philip Metres & Dimitri Psurtsev

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s