235. Då jag svarar på frågan varför Konsten, Tron och Kärleken är begravd och vad som händer sen

Därför att ingen bryr sig om existensen. Det finns ingen dualitet, säger de, de stukade som vill att alla andra också ska vara stukade, och pekar på vetenskapen med giriga fingrar. Och då behövs ingen konst. Ingen tro (här som en mänsklig funktion, inte gudstro). Väldigt lite kärlek. Men, det där är inte avgjort, mina kära fiender. Nej, vetenskapen börjar nu ana att Jaget är det magiska som uppstår mellan ett ting och ett annat ting som speglar det första. Konsten lever alltså, även om den är begravd under stenar. Jaget är lika abstrakt som energin som finns inneboende i spänningsfältet mellan två ledare med olika potential. Energi finns, fast ingen någonsin har sett det, bara energins bärare, och knappt dem. Jaget, Konsten, Tron och Kärleken är det ursprungliga, oförstörbara, som gömmer sig bakom blixtarnas ljus.

3 responses to “235. Då jag svarar på frågan varför Konsten, Tron och Kärleken är begravd och vad som händer sen

  1. Häromdagen lyssnade jag på ett avsnitt av Filosofiska rummet som handlade om österländsk filosofi. På frågan vad den österländska filosofin har som den västerländska saknar, svarade en professor i ämnet att begreppet ”tomhet” är centralt i buddismen; allt är tomt i den mening att ingenting existerar oberoende av något annat, det finns inga substanser – en tänkandets grundbult som, om man håller den för sann, berövar dagens extremindividualistiska samhälle dess mening. Intressant! tänkte jag då, och så kom jag kom att tänka på det igen nu när jag läste ovanstående.

    • Sofia, tack för kommentaren!

      Ja, tomhet, finns det ett mer spännande begrepp? Från partikel- och rymdfysik till vardagliga fenomen till filosofi och psykologi och vidare till religion spänner det.

    • Hade lite bråttom när jag skrev mitt goddag-yxskaft svar. Hade tänkt att skriva något om universums tomma rymder som egentligen inte är tomma (där partiklar kan födas ur just tomma intet) men så glömde jag av det. Tills jag igår såg en dokumentär om Stephen Hawking på SVT play (att rekommendera) där de bland annat talar om just det; hur kvantmekaniken förutsäger det man senare kunnat observera: att partiklar och anti-partiklar kan födas ur till synes tomma intet, och existera för en liten stund för att sedan kollapsa i varandra och försvinna. Vad det nu har med saken att göra. Lite, kanske. Men, som sagt, tomhet är ett fascinerande begrepp oavsett inom vilket fält vi använder det. (Svammel svammel svammel)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s