219. Den svarta hunden åter vid min sida

Ni tappar förmågan att tro. Utan att sakna den. En tyngd över bröstet som gör varje andetag arbetsamt. När jag tittar er i ögonen känner jag inte igen mig. Hundens våta nos nuddar mitt nackskinn. Andedräkten letar sig runt min strupe; snor åt den. Jag ligger ner. Ska ligga ner. Ögonen, pannan, halsen och nacken. Bröstet; det man tror är hjärtat som dras ur en. Den svarta hunden vilar vid min sida. Andas. Drar luften ur mig.

Advertisements

2 responses to “219. Den svarta hunden åter vid min sida

  1. Vacker svart bild från Stalker. (För det är väl den?) Vet du vem som var cinemafotografen?(Oss cineaster emellan:)

    • Ja, Stalker. Inspelningen är famös. Tarkovskij började att bråka med fotografen, minns ej namnet, och han övergav projektet. T filmade sedan om nästan alla scenersjälv, om jag inte minns fel. Det var ngt. om ny filmsort och misslyckad framkallning också. Man går googla om man orkar i värmen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s