208. Inte förvånad

– Nej, men jag känner ju mig så jag är inte förvånad. Jag har fulhet, så vad är det med det då? Här, här och här. Därnere. Ja, jag tycker också att det är fördjävligt. Tro mig, jag har försökt. Men jag är tydligen seg och böjlig. Vore jag rakt igenom hård, skulle jag knäckt mig själv för länge sen. Mitt blödiga och patetiska as! skriker jag och böjer mig lätt som ett gräs för hatet.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s