192. Tragediens eviga återfödelse

Albrecht Dürer, Riddaren Döden och Djävulen, 1513.

Förgäves spana efter en enda kraftigt slagen rot, efter en enda fläck av sund och fruktbar jordmån: överallt damm, sand, förstelning, försmäktan.

Fridrich Nietzsche, ur Tragediens födelse, 1872.

Läser alltså Nietzsches förstlingsverk, Tragediens födelse, och det är lite som att läsa en heligt förbannad civilisationskritiker som gått i lyriskt spinn. Förvånsvärt många argument återbrukas fö. idag av mer romantiskt-idealistiskt lagda kulturkonservativa som kritik mot samtidskonsten, och det är intressant att se att samma tankebanor är mer eller mindre tidlösa. Samtidigt är det väldigt polariserat, och ofta skriver han i affekt. Men sett som skönlitteratur skulle jag vilja påstå att det är mästerligt på sina ställen. Och trots att hans teser kanske inte är hållbara, är de intelligent uppställda, och hans argumentation bjuder frikostigt på estitisk-filosofisk kunskap.

Texten är, som känt, en slags estetiskt försvarstal för wagnerismen, och som en modern läsare, med historiens facit i hand, blir jag skrämd av synen på vetenskap som förmedlas, Nietzsches mytiskt-romantiska idéer om ett samhälle som ska bygga på den dionysiska visheten och enhetsupplösningen – här har ni en längtan tillbaka till ur-tillståndet, lite lik den som en del av våra dagars civilationskritiker när – och av de otäcka frön som hans penna sår, då han skriver om det ariska och det semitiska, det tyska folket etc.

Trots alla invändingar går det inte att göra annat än att respektera hans kärlek till konsten, hans patos, och den lekfulla intelligensen som aldrig vilar. Det är också viktigt i sammmanhanget att veta att han tog avstånd från den här texten på äldre dar och såg på den som skriven av en främling. Kampen som förs över sidorna framstår som en kamp inom honom själv.

Uppdatering: tydligen har DN Kultur låtit intervjua ett par ”wagnervurmare”, och det är närmast komiskt att höra hur ex. Tiina Rosenberg slår knut på sig själv inför en musik hennes kropp tarvar, men som hennes intellekt avskyr. Hon kallar Wagners musik farlig. Och ja, visst kan den upplevas så (och visst var Wagners idéer och texterna hemska från ett ideologiskt perspektiv), men det farliga i musiken består i att den skoningslöst ställer oss öga mot öga med det mest demoniska i oss själva; samt sliter oss loss från vår medvetna kontroll. Det som är farligt, det är mänskans destruktiva potential och längtan att uppgå, som Wagners musik i partier kan sägas gestalta. Men ibland är det fostrande att möta sina demoner, att pröva sin styrka i en inre kamp. Och det kan man garanterat göra med hjälp av Wagner.

Advertisements

2 responses to “192. Tragediens eviga återfödelse

  1. Jag undrar om du skulle ha någon glädje (?) av att läsa den gamla klassikern ”Born under Saturn”, som handlar om det melankoliska temperamentet, hos många konstnärer.
    Den har jag alltid velat läsa, men glömt någonstans i alla listor på böcker.
    Durer-sticket är svinabra. Tänk att han gjorde så tuffa bilder, och såg ut (på sina självporträtt) som en vacker och obesvärad dandy.

    PS: Jag tycker fortfarande Bergtagen är tråkig. Som en föreläsning iklädd folk och kläder och berg och läkarrockar.
    Men jag ska väl beta av den, så småningom.

    • Googlade den, som det heter nufötiden, och kan också konstatera att den verkar läsvärd. Ska kolla om den finns på bibblan vid tillfälle. Durer, ja jäklar! Gestaltningen av hur riddaren förhåller sig till döden och djävulen är riktigt riktigt bra.

      ”Som en föreläsning” : ) – på pricken! beskrivning av Bergtagen. Nej, jag var ju inte helt imponerad heller (kanske var jag lite luddig tidigare gånger vi disk. den?). Den är docerande, och ja, man känner sig lätt bergtagen, vilket ju måste vara sjukt långtråkigt…

      Ps. Läste på DBA att du var krasslig. Dito. Sitter här med tjyvtjocka halsmandlar och längtar efter glass. Krya på oss, mao!

      Ds.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s