97. Förslösad ad ad infinitum

Dräm stämjärnet
i blodfradgad
tandrad åter.

Spräck vansinnet;
torrknulla klappersten,
där i hålvägen, slökrank.

(Molnskökor sliter
barn ur livmödrar.)

(Styxstygga ålfingrar
sölar vidbränd horisont.)

Bind galen man;
band av kvickrot
och svartnagelsvamp.

Tårar är drömfrön
frisläppta från
sorganismens
kallkrökta kapslar.

Förarbetet på fältet
skiftas genom synd;
tingen är bindgalna
av sorg.