Våga!
svalla mina ögon;
det är bönen.
Forsa, ande,
över de vassa
stenarna.
Lämna ett vågrippel
på min sandbotten.
Våga!
trots strändernas svält;
trots ensamma vågor som
tunnas ut och dör.
Trots sorgliga solitoner;
blänkande silversjalar och
blanka benskärvor.
Våga!
vada ut i din
kroppvätska
krossa spångskiktet
mellan dig och mig.
Flämtar, andas;
kärleken kastar om oss;
sandkorn i en våg.
